Oskar är på dagis, han ska snart hämtas. Det blir så här var femte vecka, då måste han vara där från halv sju på morgonen, då har jag kommit hem efter ett nattskift och behöver sova, och mamman börjar jobba klockan sex och Oskar måste tillbringa ganska många timmar på dagis, oftast helt ensam. Med fröken då förstås. Den här helgen skulle det vara fler barna där, men det var det inte, så han blir själv där igen. Jag tycker det är så fruktansvärt tråkigt att lämna dit honom, men jag orkar helt enkelt inte vara vaken, annars skulle jag gladeligen ha honom hemma så han slipper vara på dagis ensam. Jag vet inte om han tar nån skada av det, men det känns bara överjävligt...