Jobbade på eftermiddagen, men jag bröt av någonstans mitt i. Jag åkte hem och badade med Oskar i minisimgruppen. Men med facit i hand hade jag lika gärna kunnat jobba på, för han ville inte bada, han ville vara där vi var igår och badade... Så med en kvart kvar av lektionen fick vi gå och duscha, köpa den obligatoriska korven och åka hem, och jag åkte ner och fortsatte jobba... Det är lite skönt att göra så där, bryta av mitt i, den känns inte lika tungt sen liksom... Nu ska jag väl bara sova så man orkar morgondagens äventyr. Det stora kalaset.

Nu är det tre år sedan, och några timmar, som Oskar föddes. En dag jag alltid kommer att minnas på olika sätt. För det första var det ju så klart den bästa dagen så här långt, och den värsta med, för vi visste inte säkert om det skulle gå bra förrän Oskar hämtades upp ur mammans mage med ett akut kejsarsnitt, och ända tills han kom ut trodde vi att det var en tjej, för det hade ju ultraljudet visat... Det gick bra, han var otroligt liten, men frisk och kry och idag fyller han tre år, det har gått oerhört fort. Åren har liksom rasat iväg i sån fart att man knappt tror det är sant. Imorgon blir det kalas.