Har suttit och läst lite om det uppmärksammade utvisningsfallet på orten. Det handlar om Enayatulla Adel, 22 år från Afgahnistan. Förra torsdagen bröt sig fyra civilklädda poliser in i hans lägenhet och tog honom med till Migrationsverkets förvar. Adel har varit i Sverige i fem år,  läser Samhällsvetenskapligt program och skulle tagit studenten om några månader. Han har fast jobb, spelar basket och teater. Men sånt hjälpter inte ett dugg när Migrationsverket bestämt att han skall utvisas. Dom säger att det är säkert i Afgahnistan, alla andra vet att det pågår krig där och jag tvivlar på att någon från Migrationsverket skulle åka dit och känna sig trygg och säker.

Adels bror och pappa har redan blivit mördade i landet och mamman är borta. Han har inget att komma tillbaka till, och när han tvingas tillbaka så är risken överhängande att han dödas. I måndags var han på väg till Göteborg när FN-organet UNHCR stoppade utvisningen på grund av att situationen i Afgahanistan inte är tillräckligt säker... Adel fördes tillbaka till Migrationsverkets förvar med nytt hopp. Ett hopp som omgående kom att grusas av dessa bödlar. Han skall trots UNHCR:s rekomendationer utvisas i nästa vecka. Dom skickar alltså Adel mot döden och är inget annat än ett mördarverk. Jag hoppas att dom som beslutar i ärendet sover gott om nätterna och drömmer söta drömmar. I så fall kan dom skatt sig lyckliga. Allt sånt har dom tagit ifårn Adel. Dom tar i från honom hans liv, hans trygghet, hans lycka.

metrobloggen.se/stoppautvisningarnatillafghanistan, på den adressen kan ni läsa om Adels fortsatta öde. Jag önskar Adel lycka till, som om det skulle vara till någon hjälp, men jag hoppas han klarar sig från dom svenska bödlarna och får stanna till slut.

Påsklunchen var mer än skapligt där nere i dalen, nu är jag tillbaka hemma på berget och ska slökika på den sjunde kvartsfinalen i hockey, där jag hoppas att Frölunda går vidare till semin... Det jag tycker var skapligt var IFK Göteborgs vinst i Supercupen mot Kalmar. Det är ju inte illa att ta en titel direkt i inledningen av säsongen och det mot guldfavoriterna/kandidaterna Kalmar FF. En försmak av vad som komma skall kanske. Annars är jag lite allergisk mot såna här tillställningar, svenska cupen och supercupen. Det finns liksom inte behov av sånt i sverige. Idag t ex var det en sprakande fotbollsfest på Ullevi inför drygt 1600 personer... Ja, det är sant, jag glömde inte en nolla... Ni kan ju tänka er hur det såg ut där på läktarna i en arena som tar 42000 åskådare... Det här är inte England, där deras motsvarighet drar fulla hus, det här är bara Sverige där ingen bryr sig...  Men en titel är en titel och klubben blev en kvarts miljon rikare. Det var inte en jättebra match, men det kan man väl inte räkna med heller i en sån här match, men IFK tog en välförtjänt seger och behöver inte skämmas för sig. Nu är det en vecka kvar innan Allsvenskan drar igång. Det ska i alla fall bli roligt.

Så har man gjort ett skift i fabriken igen. Jämfört med igår var det hur lugnt som helst idag, så på så vis kändes det roligare att tjäna dom där extra storhelgspengarna... Nu sitter jag nere i dalen hos föräldrarna och väntar på påsklunchen, det ska bli gott, jag hade ingen matlåda med mig till jobbet bara för att kunna äta riktigt mycket här :)

För att göra eftermiddagen lite intressantare har jag tippat stryktipset, det gör jag ju i och för sig varje lördag... Och så har jag satt en femtiolapp här och en där, två singlar som kommer att gå in och fördubbla mina pengar. Sen när man fått ihop en liten spelkassa ska jag börja satsa lite mer och bli rik... Det där trodde jag inte ens på själv, men man kan väl drömma om den stora vinsten, och ett liv långt från fabriken.