Jag och en arbetskompis hade varit in på systembolaget för att beställa en whiskyflaska, när jag kom ut och gick upp på parkeringen skulle jag precis säga; kolla här står det en bil med punka... Jag sa aldrig det för i nästa ögonblick insåg jag att det var min bil, så istället sa jag; VA FAN JAG HAR PUNKA!! Skitkul, där fick man stå en torsdag förmiddag på en parkering och byta däck, och det värsta är att i bilarna nu för tiden är det inga riktiga reservdäck, man får hålla tillgodo med ett.. skottkärredäck eller vad fan det är dom lägger i bagaget. På det löjliga däcket och dom tre andra åkte jag direkt upp till däckfirman och lämnade in mitt punkade däck, dom lagade det på en gång, så jag skulle få hämta det efter lunch, men då började jag jobba, så det första jag gör imorgon är att åka och hämta mitt däck och byta tillbaka så bilen blir användbar igen.

Inte nog med att man börjar med värsta arbetsperioden efter semestern, vi har ju såna där möten på onsdagar också, då måste vi släpa oss ner i gropen tidigare för att lyssna på en massa prat och titta på overheadbilder som är allt annat än intressanta, för besväret får vi visserligen vara ledig så där en tre skift om året... Idag hade jag nästan tur och glömde att jag måste åka iväg tidigare, men något gjorde att jag kom på det till slut. Varför? Det känns ibland som om jag har bättre saker för mig än att sitta där och glo och sucka mig igenom ett värdelöst möte... Ibland kan det faktiskt hända att vi får höra nåt som vi inte redan hört förut, men dom gångerna är lätträknade. Så där, nu har jag gnällt färdigt och ska äta lite mat innan jag åker ner för berget till fabriken.

Tog en motionsrunda idag igen, runt Hammardammen, två varv går jag nu för tiden bara för att ett känns lite lite. Man möter ju folk efter slingan eftersom jag går motsols och alla andra verkar gå medsols, man hälsar vänligt på mötande trafik, sen kanske man möts igen. Ska man hälsa igen då eller? Hej säger dom jag möter. Igen. Hej igen, svarar jag. Jag tycker bara att det känns lite knepigt att hälsa på folk igen, vi har ju ändå gått samma slinga sedan vi hälsade på varandra först, fast åt olika håll. Ibland kan man möta dom tre gånger, eller jag har bara råkat ut för det en gång, men han hälsade varje gång...  I och för sig är dom flesta jag möter mycket äldre än mig, så dom kommer kanske inte ihåg att dom mötte mig för 20 minuter sedan... Inte vet jag. Men den teorin håller ju inte för dom yngre motionärerna gör samma sak. Söndagar mellan nio och elva underviker jag slingan, för då är det promenadbingo där, dom går medsols och skulle jag knata runt motsols där då skulle jag inte få göra annat än hälsa på folk... Dagens aktivitet här.

Sitter för tillfället i fabriken och kikar... Det är stopp här och det kommer väl att ta ett par timmar innan vi kommer igång igen. Lika bra är väl det så man får vila upp sig lite efter en sömnlös natt. Igår kväll satt jag och kikade på derbyt i Göteborg, det mellan Blåvitt - GAIS, en trevlig tillställning hade jag räknat med men av det blev det inget.. För första gången på 16 år för IFK stryk av dom där paisarna. Jag tyckte 0-0 i våras kändes som en pungspark, gissa hur det känns nu... IFK var usla och har mycket att jobba med till nästa säsong, räddningen den här säsongen kan bli Svenska Cupen, men hur ska dom kunna stoppa Kalmar när man spelar så här dåligt?

Annars har det gått bra att komma igång med arbetet igen, det är precis som om det aldrig har varit semester, allt är sig likt. Precis som vanligt. Så nu är det bara att köra på...