Brorsan och jag tog med oss ungarna upp till bangolfbanan för att ta en runda. Efter åtta hål hade ungarna slagit varsin spik, ingen av papporna... Till och med Oskar,3 år,  slog en spik på sjätte banan, med lätta hindret i och för sig, men som jag slog hade jag inte ens fått spik med det hindret. Oskar blev överlycklig, höjde klubban i vädret och skrek som en galning precis som om han nyss avgjort en Stanely Cupfinal... - JAAAAAA! Jag slog i den PÅ EN GÅNG!! Ja ja, bra gjort, du är duktig... Vid nionde banan kom ösregnet och räddade oss från ännu mer förnedring, vi fick biljetter så vi skulle få komma dit igen och fortsätta från där vi var, eller helt enkelt börja om. Valet är enkelt, vi börjar helt enkelt om och glömmer den här dagen... Vi åkte och köpte glass istället.