Så har en hel dag gått igen. Sonen, som vi i fortsättningen kan kalla för Oskar, har varit tomtenisse på dagis, åkt karusell och träffat tomten på "Tomtekväll" och så har han sett den ridande lucian för tredje gången i sitt liv. Han har sett lika förvånad ut varje gång dom gått förbi med hästarna. I år vinkade han i alla fall åt lucian, och hon vinkade såklart tillbaka. Sveriges näst starkaste man visade också upp sig för oss bybor på "Tomtekväll", han lyfte stock som det kallas och visade lite olika tekniker, sen åkte vi hem.

Oskar och hans mamma ska gå och lägga sig nu, jag ska vila lite inför mitt sista nattskift. Åtta helvetes timmar kvar på den här perioden, sen är man ledig i fem sköna dagar, och det är tur det, för i helgen väntar fotbollsunderhållning av högsta klass på tv:n. Vi får väl se hur mycket man får se av matcherna, man har ju en liten knatte som inte riktigt delar mitt fotbollsintresse fullt ut. Än...

Vackert luciatåg på sonens dagis. Nästan alla var tomtar.

Jag är vaken, men trött. Som i dvala ungefär. Det känns alltid så här när man jobbat nattskift på fabriken. Jag har aldrig gillat det och kommer aldrig att göra det heller. Finns det någon som kan erbjuda ett välbetalt dagjobb?

Det är lucia också. När jag var liten så dukade morsan alltid upp lussekatter och varm choklad framför tv:n på luciamorgonen, vi satt där och åt en tidig frukost och tittade på lucian på tv. Nu för tiden blir det aldrig nåt sånt. I morse när jag kom hem från jobbet körde jag sonen till dagis. Där skulle dom träna inför deras luciatåg på eftermiddagen, om han nu ville vara med. Igår hade han suttit med armarna i kors och stirrat på dom andra som tränade. Han vet vad han vill den lille mannen...